Snabba kolhydrater – hungrig snabbt

Om du äter snabba kolhydrater (kolhydrater med ett högt glykemiskt index) tas kolhydraterna snabbt upp av kroppen. Då ökar glukoshalten snabbt (sockret i blodet).

När glukoshalten ökar måste kroppen slå på sitt insulin. Insulin sänker blodsockret genom att öka cellernas upptag av glukos och ta in socker i cellerna och lagrar det där.

Ett stort påslag av insulin gör att blodsockret ganska snabbt sjunker till en låg nivå och du blir då sugen eller hungrig igen.

Glukosen som redan har tagits in i cellerna kommer att bli fettvävnad.

Långsamma kolhydrater – mätt längre

Om du äter långsamma kolhydrater kommer glukoshalten att stiga långsamt.

Insulinet kommer inte att slå på i samma fart och mängd och du kommer att behålla ditt blodsocker på en jämn nivå under en längre tid. Du kommer även att känna dig mättare.

Högt GI behöver inte vara dåligt

Glykemiskt index tar bara hänsyn till hur kolhydraterna påverkar blodsockret och inte över hur stor en normalportion är.

Potatis är bra trots högt GI

Exempelvis har potatis ett högre glykemiskt index än pasta. Men man behöver inte äta lika mycket potatis som man behöver äta pasta för att uppnå mättnad.

Därför innehåller portionen potatis mindre kolhydrater än portionen pasta. Den totala mängden kolhydrater blir mindre, och man uppnår en mindre blodsocker höjning om man äter potatis, trots att potatis har ett högre GI.

Glycemic load (GL)

Det finns ett mått, glycemic load (GL), som ger en mer rättvis syn på hur livsmedel påverkar blodsockret. Som till skillnad från glykemiskt index (GI) tar hänsyn över hur mycket man äter av varje livsmedel.