Skillnaden på GB och GI

Glykemisk belastning (GB) tar hänsyn till hur mycket du äter av varje livsmedel.

Samt hur mycket kolhydrater varje livsmedel innehåller, vilket inte GI gör.

Högt GI är missförstått

Många tror att alla livsmedel med högt GI påverkar vårt blodsocker negativt. Men detta stämmer inte.

Om ett livsmedel innehåller ett högt GI, men också innehåller väldigt få kolhydrater så spelar inte det höga GI-värdet någon roll.

Exempelvis så har vattenmelon ett högt GI men eftersom vattenmelon innehåller väldigt lite kolhydrater så ger detta ett orättvist resultat och du kan visst äta vattenmelon med gott samvete och utan ett svängigt blodsocker.

Därför är begreppet GB en förenkling för att tillämpa GI på bästa sätt. 

Skillnaden på bröd i GB och GI

En bagel och ett knäckebröd innehåller lika mycket GI, men en bagel innehåller 24gb/portion medan knäckebröd innehåller 4gb/portion.

Ett rågbröd med linfrö har ett GI-värde på 55 men ett GB-värde på 6.

Så beräknas GB

(Gram kolhydrater i en portion x GI) / 100 = GB

Tabell – Livsmedel med lågt GB

• Knäckebröd (4gb/portion)
• Äpple (6gb/portion)
• Avokado (1gb/portion)
• Morot (2gb/portion)
• Mjölk (3gb/portion)
• Keso (1gb/portion)
• Cashewnötter (3gb/portion)
• Potatis, kokt och kall (6gb/portion)
• Popcorn (7gb/portion)

Tabell – Livsmedel med högt GB

• Bagel (24gb/portion)
• Cornflakes (19gb/portion)
• Sushi (17gb/portion)
• Banan (16gb/portion)
• Russin (28gb/portion)
• Jasminris (46gb/portion)
• Potatischips (12gb/portion)
• Gnocchi (78gb/portion)
• Vitt ris (52gb/portion)